tisdag, januari 29, 2008

Mana igen!

Babak Rahimi avgår från chefredaktörsposten på Mana. Expressen eller om det var Neo avslöjade att han hittat på ett skribentnamn som i själva verket var Rahimi själv. Först förnekade han detta. Sedan erkände han och avgick. Ett journalistiskt drev fick sin upplösning.
Jag vet inget om de interna striderna på tidningen Mana. Bryr mig inte heller. Anledningen till att de blivit hett mediastoff beror på den kritik som riktats mot tidningen från diverse liberala och högerorienterade skribenter. Om inte den hade uppkommit hade detta aldrig blivit någon stor sak. Jag förstår att de som jobbat med tidningen är upprörda.
Men de andra kritikerna drivs av politiska motiv.

Riskkapitalbolag

Riskkapitalbolagen har beskrivits som giriga, spekulativa och kortsiktiga. I en rapport som presenterades på World Economic Forum i Davos framhålls att bilden är förenklad. Många riskapitalister är mer långsiktiga än väntat. Hälften behåller sitt ägande i mer än nio år. Men hälften behåller alltså sitt ägande i mindre än nio år. De ställer också hårda krav på hög utdelning vilket pressar såväl företag som anställda. Till delar är detta bra. Men kortsiktigheten riskerar att motverka sitt syfte, rationaliseringarna är inte alltid rationella. Undersökningen visar emellertid också att företag som tagits över av riskkapitalbolag inte skapar fler jobb än de skär bort när de rationaliserar. Jobbutvecklingen är alltså negativ. Det är emellertid något riskkapitalisterna själva ofta hävdar. Trots det skriver Dagens Industri just detta i en artikel om rapporten. De ideologiska skygglapparna finns på lite olika håll.

söndag, januari 27, 2008

Manar till kulturkamp

Vissa dagar är det svårt att hålla sig för skratt. Jag kan inte ge något genomarbetat omdöme om tidskriften Mana. Men att anklagelserna om antisemitism, kvinnofientlighet och rasism saknar grund är helt uppenbart. Det spelar liksom ingen roll när den här typen av mediala högerdrev kör igång. Anklagelserna lever vidare oavsett om de stämmer eller inte. Som när Expressen på sin debattsida hävdar att "vänsterrasism är inget nytt". När till och med Tommy Hansson från den ökända och perifera tidningen Contra släpps in för att understödja tesen "kulturstödet är bara för vänstern" då vet man att alla medel är tillåtna i denna "liberala" kampanj mot vänsters imaginära dominans i kulturvärlden. Dilsa Demirbag-Sten fortsätter för sin del med att återge uppgifter i nyliberala Neo om att en skribent i Mana som ska startat tidningen i själva verket är påhittad. Vad det nu har med saken att göra. Uppgiften dementeras för övrigt i Dagens Nyheter.
Men den "liberala" högerns kamp mot kulturvänster har bara inletts. Det är dags att sätta sig till motvärn. Attackerna mot Mana manar till kulturkamp.

fredag, januari 25, 2008

Försvårar kampen för kollektivavtal

Hotell- och restaurangfackets förbundstyrelse har varit på kursgård och ätit julmiddag. Kostnanden var betydande. 4.800 kronor per person. Detta är laddat, inte minst på grund av minskade medlemstal, minskade intäkter och krav på nedskärningar. Saken avslöjades av förbundets egen tidning Hotellrevyn. Särskilt problematiskt är att Blaxta gård där förbundsledningen åt middag saknar kollektivavtal. Förbundets ordförande säger att "Vi ville gärna gynna ett nytänkande småföretag". Med tanke på den omskrivna blockaden mot "Salladsbaren" Göteborg som också saknade kollektivavtal är hela historien problematisk. Detta skulle ju också kunna beskrivas som ett "nytänkande småföretag"! Många företag i hotell- och restaurangbranschen saknar kollektivavtal. Fackets argumentation är att detta innebär att konkurrensen snedvrids för de som skrivit på avtal. Genom denna julmiddag har Hotell- och restuarangfacket försvagat sin egen kamp för kollektivavtal.

onsdag, januari 23, 2008

Kapitalismen och nationalekonomin

Nu är vi där igen. Börserna faller. Fastighetsbubblor spricker. Tillväxtprognoserna skrivs ner. I USA talas om recession. Sådan är kapitalismen. Det är ett system som hela tiden är i rörelse och förvandling. Gårdagens nyheter är inget värda. Spänningen mellan den reala ekonomin och den finansiella ekonomin skapar en spänning som ofta producerar självförstärkande kriser eller uppåtgående värdeutveckling. Hur djup den nuvarande krisen blir i jämförelse med andra liknande kriser lär vi kunna bestämma först i efterhand.
Det paradoxala är att den vetenskap (den kallas nationalekonomi) som är satt att analysera denna ekonomi i så hög grad utgår från att marknadsekonomin är ett stabilt system. Metoden är att konstruera teoretiska modeller där jämvikt råder. Ceteris peribus, "allt annat oförändrat", är ett fundament i dessa nationalekonomiska konstruktioner.
Det är bara det att i detta system är inget "allt annat oförändrat" och jämvikt råder aldrig.

måndag, januari 21, 2008

Linda Skugge nya Ulf Nilsson

Linda Skugge framstår mer och mer som Ulf Nilssons efterträdare på Expressen. Nilsson är ju som bekant en riktig högerslugger. Omutlig enögdhet. Populistiskt vänster och sossebashing. Dessa är alltid en elit som förtrycker folket.
Där har även Skugge efterhand hamnat. Hennes krönika i lördags (19/1) skulle nästan vara skriven av Ulf Nilsson: "Att rösta rött ger inte syndernas förlåtelse." Särskilt slutklämmen, där hon tycker att det är dags att sluta att "tvinga på fattiga undersköterskor världens högsta skattetryck".

söndag, januari 20, 2008

Svenskt Näringsliv är oroat

Svenskt Näringsliv är oroat meddelar arbetsgivarorganisationen. Det vill säga oroat över EU:s klimatförslag. Vore det inte klokare om Svenskt Näringsliv vore oroat över klimatförändringarna?

fredag, januari 11, 2008

Och JP Morgan

Och efter det här med den katolska kyrkan och den franska högerns valmöte avslöjas att Tony Blair blir rådgivare på deltid i politiska och strategiska frågor i den amerikanska storbanken JP Morgan. Samtidigt lovar Blair att grunda en stifelse och arbeta med klimatförändringsfrågor. Ett slags syndabekräftelse kanske....

tisdag, januari 08, 2008

Blair går vidare

För någon vecka tillkännagav Tony Blair att han konverterat. Han är nu katolik även i formell mening. Hans hustru är sedan födsel katolik och familjen Blair har en längre tid deltagit i katolska gudstjänster. Den anglikanska kyrkan är statsreligion i Storbritannien vilket gorde det var svårt för Blair att ta detta steg under sina år som premiärminister. De historiska striderna mellan katoliker och protestanter ger också en relief åt Blairs byte av kyrka.
Nu rapporterar dessutom Financial Times att Blair planerar att tala på en konferens som den franske högerledaren Nicolas Sarkozys parti UMP arrangerar i Paris. Det ska vara en konferens som ska vara startskottet på kampanjen för de lokala valen i Frankrike i Mars. Allt är generande för det franska socialistpartiet – för vilket Blair förvisso aldrig hyst några varmare känslor. Men han är fortfarande medlem i det brittiska labourpartiet formellt partivänner till de franska socialisterna. Frågan är om han kommer att bli inbjuden att tala på någon partikonferens i sitt eget parti i Storbritannien efter det här. Att slå sig i slang med den franska högern är knappast populärt bland rank and file medlemmarna i labour. Blair går vidare.

söndag, januari 06, 2008

Rubriksättningen på DN-debatt

Går igenom några gamla tidningar efter helgerna. Dagens Nyheter den 3 januari år 2008. DN-Debatt har följande rubrik "Allvarliga brister i AMS verksamhet". Ingressen antyder samma sak.
Artikeln skriver av utredaren Åsa Sohlman är dock betydligt mer nyanserad, där står bland annat:
"Tidvis har kritiken mot arbetsmarknadsutbildningen var hård. Men kritiken är orättvis. Detta framgår av slutbetänkandet från utredningen om flexiblare arbetsmarknadsutbildning. Även de som varit arbetslösa länge förbättrar på ett avgörande sätt chansen att få jobb efter utbildningen."
Vidare heter det:
"Även om arbetsmarknadsutbildningen visat sig fungera bra, så finns flera möjligheter att med relativt små förändringar göra den än bättre."

fredag, januari 04, 2008

Thommy Berggrens Vildanden

Ser Ibsens "Vildanden" på Stockholms Stadsteater. Jag vet inte vad det är med Thommy Berggrens föreställningar, men de lyckas nästan alltid fånga mej. Det kan vara ett slags nerv, känslan av att detta är på allvar eller om det är hans klassblick som fokuserar på aspekter som jag kan känna igen mig i. Den här gången fastnar jag för den lekfullhet, spexandet hemma hos familjen Ekdal. I centrum står Hjalmar Ekdal som spelas briljant av Johan Rabaeus. Han äger scenen, ibland undrar jag om han är något av en iscensättning av regissören själv.

I programbladet skriver Synnöve Clason att Ibsen gjorde tragedin till "en del av vanliga människors liv. I dag har termen blivit ett löpsedelsord och vi har glömt bort dess ursprung. Tragedin som genre var sedan antiken förbehållen personer av hög börd ur myt och historia som talade vers. Men vanligt folk måste tala ett vanligt språk. Att skapa en vardaglig prosadialog var lättare sagt än gjort. För det var inte just folklustspel eller sentimentala familjestycken Ibsen ville åstadkomma. Han har själv berättat att han lyssnade till folks samtal, gömd bakom tidningen på kaféerna ute i Europa, och att själva språkarbetet hörde till det svåraste vid tillkomsten av ett nytt verk. Reslutatet av mödan känner vi. Ibsens dialogkonst kom att revolutionera scenkonsten och lägga grunden för naturalismens genombrott inom teatern."

Vildanden är en pjäs med många bottnar. Lögnen och sanningen. Barnet och vuxenvärlden. Klasstrappans makt.

Berggrens uppsättning berörde mig mycket starkt. Hela ensemblen är lysande. Hoppas inte att den intimitet uppsättningen skapade på Klarascenen försvinner när den flyttar upp till stora scenen, efter det stora och lättförståeliga publiktrycket.