Nya a-kassan

Konsekvenserna av den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik börjar synas, efter bara några veckor. IF Metall har visserligen fått fler medlemmar. Medan SKTF som organiserar anställda inom den offentliga sektorn noterar många utträden ur a-kassan. Handelsanställda uppger samma sak. Liksom vissa SACO-förbund. Förmodligen är det så att löntagare som upplever liten risk att bli arbetslösa eller som är äldre nu lämnar a-kassan. De har en stark ställning på arbetsmarknaden. En annan kategori som lär lämna är löntagare med låga inkomster eller med en svag position i arbetslivet. Sammantaget minskar den solidariska basen för arbetslöshetsersättningen.
Om den borgerliga regeringen gör verklighet av sitt förslag om att göra a-kassan obligatorisk "löses" detta problem. Alla tvingas vara med. Detta mått av tvång är väl knappast vad man föreställer sig skulle utgöra borgerlig frihetspolitik.
Men syftet är förmodligen ett annat. Nämligen att ändra maktförhållandena på arbetsmarknaden. Den höga organisationsgraden i Skandinavien beror på att det funnits en koppling mellan a-kassorna och det fackliga medlemsskapet, det var ju de fackliga organisationerna som skapade dessa kassor. Länder med andra modeller har betydligt lägre organisationsgrad. Hur kommer det fackliga medlemsskapet att kunna motiveras utan kopplingen till a-kassorna? Det är frågan. Den frågan är aktuell redan nu. Ska facket acceptera att medlemmar står kvar i facket men lämnar a-kassan? Facket kommer att gå kämpa på flera fronter för att behålla sin position på arbetsmarknaden i framtiden.