Teliaaffären

I går byttes stora delar av den gamla styrelsen i Telia Sonera ut under turbulenta former. Bakom förändringen ligger staten (läs: den nya borgerliga regeringen) som än så länge äger en stor post i företaget. Men nu planerar regeringen att sälja ut sitt (eller delar av) sitt aktieinnehav i Telia Sonera som har sina rötter i det gamla statliga företaget Televerket. Därför byter staten ut bland annat de ledamöter som tillsattes av den gamla socialdemokratiska regeringen. Dessa är åtminstone delvis skeptiska till en utförsäljning av bolaget helt och hållet till privata ägare.
Mycket pengar ligger i vägskålen.
Stora spelare har gått in och köpt stora poster i bolaget den senaste tiden. Bland annat den omsusade Christian Gardell. Många av dessa har ett intresse av att kortsiktigt driva upp värdet på aktierna i Telia Sonera. Det kan ske på olika sätt. Ett är att minska kassan i företaget och öka aktieutdeldningen till aktieägarna. Ett annat är att genomdriva stora strukturomvandlingar i företagen. Ibland kan dessa vara nödvändiga. Men syftet är ofta att öka aktievärdet för att sedan sälja aktierna dyrt med hög vinst.
Här finns således en konflikt mellan långsiktigt ägande och utveckling av företagen å ena sidan och kortsiktig avkastning på aktier och fondinvesteringar å den andra sidan.
Genom att förutskicka att staten vill sälja sitt aktieinnehav i Telia skickar den borgerliga regeringen en signal till de som vill tjäna pengar kortsiktigt. Mats Odell gullar med börspekulanterna och kastar ut de som talar om en långsiktig utveckling av företaget. Den ideologiska föreställningen att det alltid är bra att sälja ut statliga aktieportföljer går hand i hand med ett antal riskkapitalisters intressen. Det enda vi kan vara helt säkra på är att de senare kommer att tjäna mycket pengar.