Klasstryk inom Svenskt Näringsliv
Vad handlar striden inom handelssektorn egentligen om? Svensk Handel och Handelsarbetareförbundet var ju överens om ett avtal. Då grep Svenskt Näringsliv in. Det brukar talas om den hårda samordningen på LO-sidan. Men uppenbarligen finns det skarprättare även inom näringslivet. Dag Klackenberg som är VD i Svensk Handel beskriver i DN i dag något av spelet bakom kulissena: "Det var rektorsförhör hos Jan-Peter Duker och klasstryk av kollegerna."
Varför vill Svenskt Näringsliv stoppa det färdiga avtalet egentligen?
Det kan nog finnas flera tänkbara förklaringar.
1. Näringslivet vill ha en konflikt.
Med en borgerlig regering höjs svansföringen. En konflikt skulle vara en investering inför framtiden, för att tala med Curt Nicolin. Efter Waxholmskonflikten och Salladsbarsblockaden tycker nog arbetsgivarna att de har opinionen på sin sida. Varför inte utnyttja tillfället?
2. Slå split i de fackliga leden.
Det finns en klassisk konflikt mellan industrisektorn och den privata och offentliga tjänstesektorn om vem som ska vara löneledande. Metall lämnade samordningen inom LO på 1980-talet. Det berodde på en djupgående och på sätt och vis bestående motsättning med de offentliganställda inom bland annat Kommunal.
3. Arbetsgivarna vill öka löneskillnaderna.
Det liggande handelsavtalet bygger på en beräkning i kronor och ören inte i procent. Det innebär också en höjning av lägstalönena, särskilt kvinnolönerna. Men procentuella ökningar ökar de reella löneskillnaderna. Almegachefen sa häromdagen att det var han som stoppat avtalet för handelsbranschen och talade om att lönespridningen måste öka. Om lägstalönerna inom handelsområdet ökar kommer andra löntagare att kräva samma sak.
4. Det finns en konflikt inom näringslivet mellan ideologer och pragmatiker. Den hårdföra borgerliga falangen dominerar i dag Svenskt Näringsliv och många av dess förbund, de vill pressa tillbaka facket och öka lönespridningen. Medan andra företagsledare ser till sin branschs och sina företags bästa. Och det innebär bland annat att kunna erbjuda bra löner till och goda arbetsvillkor för de anställda. Och att ha en bra relation till facket.
Kanske innefattar alla dessa fyra förklaringar sammantaget en del av svaret på frågan.
Varför vill Svenskt Näringsliv stoppa det färdiga avtalet egentligen?
Det kan nog finnas flera tänkbara förklaringar.
1. Näringslivet vill ha en konflikt.
Med en borgerlig regering höjs svansföringen. En konflikt skulle vara en investering inför framtiden, för att tala med Curt Nicolin. Efter Waxholmskonflikten och Salladsbarsblockaden tycker nog arbetsgivarna att de har opinionen på sin sida. Varför inte utnyttja tillfället?
2. Slå split i de fackliga leden.
Det finns en klassisk konflikt mellan industrisektorn och den privata och offentliga tjänstesektorn om vem som ska vara löneledande. Metall lämnade samordningen inom LO på 1980-talet. Det berodde på en djupgående och på sätt och vis bestående motsättning med de offentliganställda inom bland annat Kommunal.
3. Arbetsgivarna vill öka löneskillnaderna.
Det liggande handelsavtalet bygger på en beräkning i kronor och ören inte i procent. Det innebär också en höjning av lägstalönena, särskilt kvinnolönerna. Men procentuella ökningar ökar de reella löneskillnaderna. Almegachefen sa häromdagen att det var han som stoppat avtalet för handelsbranschen och talade om att lönespridningen måste öka. Om lägstalönerna inom handelsområdet ökar kommer andra löntagare att kräva samma sak.
4. Det finns en konflikt inom näringslivet mellan ideologer och pragmatiker. Den hårdföra borgerliga falangen dominerar i dag Svenskt Näringsliv och många av dess förbund, de vill pressa tillbaka facket och öka lönespridningen. Medan andra företagsledare ser till sin branschs och sina företags bästa. Och det innebär bland annat att kunna erbjuda bra löner till och goda arbetsvillkor för de anställda. Och att ha en bra relation till facket.
Kanske innefattar alla dessa fyra förklaringar sammantaget en del av svaret på frågan.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home