Vad kommer efter dollarn?

Den amerikanska ekonomin är i kris. Dollarns värde har fallit drastiskt. Det rör sig inte bara om en tillfällig försvagning utan om en långsiktig värdesänkning. En ny monetär världsordning kan växa fram som en konsekvens av detta. Den amerikanska fastighets- och kreditkrisen har stått högt på den världsekonomiska agendan det senaste halvåret. Storbritannien går i kvav av bostadskraschen. Gordon Brown tvingas förstatliga konkursfärdiga banker. Men vilka blir de långsiktiga konsekvenserna?
En sak är säker den ordning som etablerades efter andra världskriget motsvarar inte längre maktbalansen i världsekonomin. Då var USA en av andra världskrigets segrarmakter vars eget territorium inte var förött av arméer och bombningar. Dollarn blev världens dominerande valuta för internationella kommersiella transaktioner och även formellt världens reservvaluta. Efter att Richard Nixon tvingades överge dollarns koppling till guldets värde 1971 har dollarns särskilda roll bara utgått från ett mått av förtroende. Men sedan dess har mycket hänt. EU är i dag en betydande global aktör. Den ekonomiska utvecklingen i Sydostasien har varit exceptionell. Kina är på väg att bli framtidens ekonomiska stormakt.
Dollars särställning har emellertid gett USA enorma fördelar och en privilegierad ställning gentemot andra länder. Och ett ekonomiskt handlingsutrymme som andra länder inte haft.
Detta har varit tydligt under den senaste tioårsperioden. Efter de omtumlande finansiella kriserna i Asien för tio år sedan satsade dessa länder på exportledd tillväxt. USA har köpt varor från de sydostasiatiska länderna och därmed understött den ekonomiska utvecklingen och återhämtningen i denna region. Dessa länder har betalat tillbaka genom att använda sitt exportöverskott för att köpa amerikanska statspapper och därmed har de som en konsekvens av detta finansierat amerikansk konsumtion. Framför allt har utländska centralbankers köp av amerikanska obligationer upprätthållit dollarns värde. De amerikanska räntorna har varit låga. Vinstnivåerna mycket höga. Värdet på hus och fastigheter har ökat. Krediterna har flödat ut över bostadsköpare som nu inte klarar av att betala sina lån. Kraschen och recessionen är ett faktum. Den kommer att påverka hela världsekonomin de närmaste åren.
För eller senare kommer dollarns särställning att ifrågasättas. Och det öppnar också för möjligheter vad gäller de grundläggande ekonomisk-politiska vägvalen. Stora kriser i det finansiella systemet brukar leda till regimskiften när det gäller den ekonomiska politiken. Det paradoxala är att EU är mer monetaristiskt än USA. Federal Reserve i USA har såväl prisstablitet som full sysselsättning som mål. Den europeiska centralbanken har bara som mål att hålla nere inflationen. En ny ekonomisk världsordning måste göra upp med dollarnas särställning och montaristisk dogmatism.
Jörn Griesse och Christian Kellermann skriver i uppsatsen ”What comes after the Dollar?” (Friedrich Ebert Stiftung) om möjliga framtidsscenarion med anledning av den nuvarande krisen. Ett alternativ är att dollarns dominerande ställning består. Detta bedömer Griesse och Kellermann som mindre troligt. Det andra är att euron blir världsekonomins nya reservvaluta. För EU-området skulle det innebära att unionen övertar en del av de fördelar som tillfaller USA i dag. Men också att unionen utsätts för risker, exempelvis av det slags som nu drabbat den amerikanska ekonomin. Den tredje möjligheten är någon form av monetär regionaliseringen, vilket skulle motsvara och bekräfta den reella maktbalansen i världen i dag. Mycket talar alltså för att dollarns särställning snart är historia.