Ett efterföljansvärt löneexperiment

Låga löner, fattigdom och vidgade klyftor är inte direkt frågor som är på den stora politiska dagordningen i dag. Jag läste dock häromdagen ett intressant reportage i Dagens Industri. En facklig ledare kallade nyligen de låga lönerna i Italien för en "nationell nödsituation". Han får stöd från pastaföretagaren Enzo Rossi. Upprinnelsen var att han var trött på att familjens tonårsdörrar hela tiden ville ha mer pengar och var vana vid att få allt de pekade på. För att komma till rätta med detta skulle familjen leva på samma lön som de anställda, 1000 euro, det vill säga 9220 svenska kronor:
"Vi sparade på allt vi kunde. Jag körde scooter till jobbet i stället för bil. Jag avstod från goda viner och slutade röka. Vi köpte inga nya dvd eller cd. Två gånger tillät vi oss att gå ut och äta en pizza, men varje gång stack 500 kronor i väg som ingenting. När 20 dagar hade gått, var pengarna slut."
Experimentet var riktat till döttrarna blev en tankeställare om de anställdas löner: "Det var en oerhört obehaglig känsla att ha slut på pengarna. Det känns som om man har fastnat i benet och inte kommer loss. ... Vi beslöt att höja de anställdas löner, både för deras skull och för vår egen."
Ett efterföljansvärt löneexperiment!