torsdag, oktober 14, 2010

Tony Blair i Stockholm

Tony Blair är onekligen en fascinerande politiker. Både omstridd och hyllad. På vänsterkanten beskrivs han regelbundet högeravvikare. Vilket liksom bekräftas eftersom många högerskribenter framställer honom som förebildlig.
Häromkvällen såg jag honom live för första gången. Han damp ner i Stockholm eftersom hans bok nu kommer i svensk översättning. Och på något sätt gav det en insikt och förståelse om varför han blev en så framgångsrik politiker. Han kommer in full av energi och gör ett lysande framträdande. Han har en energi och förmåga att förenkla och övertyga som gör det enkelt att förstå varför han kunde vinna val. Och han vann tre val i rad. Jag ser en i grunden intuitiv person som drivs av uppgiften att göra något åt olika problem han ställs inför. Och som person nästan besatt av kraven på ständig förändring. När du förändrats måste du inse att du måste förändras igen, sa han. För sådan är dagens värld.
Samtidigt blev något annat tydligt för mej denna kväll. Varför han i dag är lika illa omtyckt som han var älskad när han förde Labour tillbaka till makten 1997. Mötet omgavs också av rigorösa säkerhetsarrangemang. Han är ingen intellektuell som vill vända och vrida på problemen. Utan drivs uppenbarligen av sin energi och övertygelse om vad som måste göras. Den ledde honom på rätt spår ganska många gånger. Men också fundamentalt fel i några avgörande frågor.
Jag slogs av två saker.
Blair sa att efter 9/11 insåg han att vi nu lever i en ny värld. Detta ledde till alliansen med Bush och kriget i Irak. En politisk och moralisk kollaps som fortfarande sätter den negativa bilden av Blair och Labour. Hans intuition ledde honom här fel.
Och om den finansiella kraschen sa han att ingen (inte heller han själv) kunde förutsäga den. Detta är inte sant. Många har pekat på de risker som hade byggts upp. Och ännu fler hade framhållit att dagens avreglerade finanskapitalism för eller senare skulle leda till en större kris, även om ingen kunde förutsäga omfattningen av kraschen 2008. Blair hade nog varken kunskap eller intresse för den här typen av problem. Detta var en av New Labours begränsningar.
Intuition är en bra egenskap. Men den kan uppenbarligen leda helt fel också.