The Plastic People of The Universe
60-talets vänsteruppror i väst hade sin motsvarighet inom östblocket. Pragvåren i Tjeckoslovakien skapade ett rum för kulturellt frihet inom den kommunistiska världen. Socialism med mänskligt ansikte. The Plastic People of The Universe i Prag lät och såg ut precis som något annat av de psykodeliska banden i andra delen av världen. Men efter de ryska tankens rullade in förbjöds bandet och musiken. Bandmedlemmarna sattes periodvis i fängelse.
Tom Stoppard tar denna historia till utgångspunkt för sin nya pjäs Rock´n´Roll som just nu går på Duke of York´s Theathre i London i regi av den legendariske Trevor Nunn. Det är en pjäs om kulturell frihet och musikens makt. Bandet blir en symbol för ett tyst och krypande motstånd mot totalitära regimer, vilket till sist ledde fram till kommunismens fall. Vaclav Havel har själv hänvisat bandets roll för motståndet.
Pjäsen bygger på en parallell historia, som hänger ihop, en del utspelas i England och en del i Tjeckoslovakien. Pjäsens huvudperson är en tjeckisk stundent som har en affär med dottern till en marxistisk brittisk akademiker. Men de skiljs åt efter ryssarnas intåg. Sedan följer år av åtskillnad där rockmusikens utveckling i våst – som är pjäsens epicentrum – markerar alla dessa år av diktatur, kulturell stagnation och åsiktsförtryck i öst. Pjäsen riktar också en hård moralisk kritik den brittiska vänsterns fördragsamhet med den kommunistiska praktiken utifrån hänförda hänvisningar till dess grandiosa idé.
Men pjäsens slut är mer öppet och mångtydigt. Det gamla kärleksparet återförenas. Den ännu äldre marxisten lever i ett nytt förhållande med en tjeckisk flykting. Udden riktas snarare mot vår egen tids mediala bild av östländerna, där intresset i sjävla verket är begränsat till historier som kan platsa på tidningarnas löpsedlar. Landet Tjeckoslovakien, dess historia och dess människor - för att inte tala om The Plastic People of The Universe - försvinner bort i de ekonomiska kalkylernas solomoniska världsbild.
Men ändå. The Plastic People of The Universe uppträdde nyligen i New York.
Tom Stoppard tar denna historia till utgångspunkt för sin nya pjäs Rock´n´Roll som just nu går på Duke of York´s Theathre i London i regi av den legendariske Trevor Nunn. Det är en pjäs om kulturell frihet och musikens makt. Bandet blir en symbol för ett tyst och krypande motstånd mot totalitära regimer, vilket till sist ledde fram till kommunismens fall. Vaclav Havel har själv hänvisat bandets roll för motståndet.
Pjäsen bygger på en parallell historia, som hänger ihop, en del utspelas i England och en del i Tjeckoslovakien. Pjäsens huvudperson är en tjeckisk stundent som har en affär med dottern till en marxistisk brittisk akademiker. Men de skiljs åt efter ryssarnas intåg. Sedan följer år av åtskillnad där rockmusikens utveckling i våst – som är pjäsens epicentrum – markerar alla dessa år av diktatur, kulturell stagnation och åsiktsförtryck i öst. Pjäsen riktar också en hård moralisk kritik den brittiska vänsterns fördragsamhet med den kommunistiska praktiken utifrån hänförda hänvisningar till dess grandiosa idé.
Men pjäsens slut är mer öppet och mångtydigt. Det gamla kärleksparet återförenas. Den ännu äldre marxisten lever i ett nytt förhållande med en tjeckisk flykting. Udden riktas snarare mot vår egen tids mediala bild av östländerna, där intresset i sjävla verket är begränsat till historier som kan platsa på tidningarnas löpsedlar. Landet Tjeckoslovakien, dess historia och dess människor - för att inte tala om The Plastic People of The Universe - försvinner bort i de ekonomiska kalkylernas solomoniska världsbild.
Men ändå. The Plastic People of The Universe uppträdde nyligen i New York.
posted by Håkan A Bengtsson at 9:30 fm
2 Comments:
Hej Håkan!
Kul att du har börjat blogga. Håller tummarna att du lyckas hålla samma periodicitet i dina välskriva analyser i fortsättningen.
/Johanna Lindell
Hej!
Jag ska göra vad jag kan. Åtminstone en om dagen.
Håkan A
Skicka en kommentar
<< Home