Peter Wolodarskis ideologiska enögdhet

I dag fortsätter Peter Wolodarski sin fälttåg mot Arbetslivsinstitutet på Dagens Nyheters ledarsida. Ett institut regeringen redan beslutat lägga ned. För någon vecka sedan menade Wolodarski att nedläggningsbeslutet var ett sätt att göra upp med den socialdemokratiska åsiktshegemonin i detta land. Nu skriver han en lång drapa som går ut på att nedläggningsbeslutet snarare har att göra med att insitutet inte gjort sin akademiska hemläxa. Det senare kan jag inte bedöma.
Men en sak vet jag. Forskning kring arbetslivet och arbetsmiljöfrågor är viktiga för att utveckla arbetslivet och arbetsvillkoren för de anställda. Det är också kunskaper som betalar sig i form av ökad omställningsbenägenhet och högre tillväxt.
Jag vet också en annan sak. Regeringen lägger inte ner några av de ekonomiska institut som bara fokuserar på rent ekonomistiska perspektiv på tillväxten. De borgerliga partierna har inte heller protesterat när någon av dessa "på vetenskapens grund" lagt sig i den politiska debatten. Peter Wolodarski hade inget att invända när generaldirektören på Konjunkturinstitutet Ingemar Hansson under de senaste åren uttalat sig i rena policyfrågor. Det kan möjligen ha något att göra med att han i sina uttalanden understödde DNs politiska positioner. Ingen blev för övrigt särskilt förvånad när samme Ingemar Hansson härförleden utsågs till statssekreterare åt den moderate finansministern Anders Borg.
Det handlar alltså om ideologi. Och om Peter Wolodarskis ideologiska enögdhet. Den moderna liberalismen är både tondöv och intolerant.