Krig och Fred

Der "Krig och fred" på Stadsteatern. Är lite skeptisk inledningsvis. Tänker att detta är ett omöjligt projekt, att dramatisera detta stora romanverk. Jag kapitulerar. Det är teater med fräschör. Jag gillar verkligen detta ambitiösa försök att göra teater av den stora litteraturen. Och inte grotta ner sig i det privata. Kanske inte världens bästa pjäs. Men lovande och teater som ger mersmak. Och det finns tydlig politisk koppling. Napoelons erövringsförsök blir en parallell till debaclet i Irak. I programbladet skriver Dirk Gindt om det euforiska året 1990:
"Början av 1990-talet var på många sätt en magisk tid, då stora delar av universitetsvärlden, populärkulturen, teaterlivet och aktivismen var synkrona. En eurforisk tid visserligen. Berlinmuren hade rasat, hotet för ett tredje världskrig försvunnit och en ny era av fred skulle inledas. Sedan kom baksmällan: Kriget i det forna Jugoslavien, USA invaderade Irak och kapitalismen blev girigare och hänsynslösare än någonsin i sin jakt efter nya marknader."