Nibelungens Ring

Jag är inte någon inbiten Wagnerian. Har egentligen bara sett ett fåtal Wagneroperor genom åren. På grund av Wagners antisemitism och den kultstatus han fick under Hitler så är det inte heller lätt att förhålla sig till hans verk i våra dagar.
Men jag måste säga att se hela Nibelungens ring på Operan i Stockholm var en stor upplevelse. Alla dessa timmar med Rhenguldet, Valkyran, Siegried och Ragnarök var mäktigt och helt olikt allt annat jag sett på operascenen tidigare. Det är mycket sällan alla fyra delarna sätts upp i sin helhet. Trots längden var det aldrig tråkigt.
Det är lätt att se inslag i operan som kan tolkas som antisemitiska schabloner, som man måste förhålla sig till, som dvärgarnas egoism, litenhet och svekfullhet. Men det är också en berättelse hämtad från en rad europeisk myter. En stor gestaltning om människan och hennes tillkortakommande, om makten och kärleken, egoismen och offret och inte minst om konflikten mellan föräldrar och barn.
Den som inte kunde de se den på Operan kan glädjas åt att den kommer på Sveriges Television om ett tag.