tisdag, februari 26, 2008

Maud Olofsson på ett sluttande plan

Det var en pressad Maud Olofsson som stod till svars i P1 i morse. Först rullade ett gammalt band där Maud Olofsson förklarade att ett extern konsult hade intervjuat flera olika kandidater i den process som ledde till att Mikael Odenberg utsågs till generaldirektör. Häromdagen avslöjades att konsulten bara hade träffat en person: Mikael Odenberg!
Maud Olofsson kunde ha sagt att hon var felinformerad eller att hon hade uttryck sig oklart. Hon hade kunnat göra en pudel. Hon hade kunnat säga att det inte var hela sanningen och att hon bad om ursäkt för hela saken. Då hade hon kunnat vinna viss respekt.
Men hon vidhöll att allt var korrekt. Då måste man konstatera att hon håller fast vid något som uppenbarligen mot bakgrund av vad vi vet i dag var en lögn.
Maud Olofsson är på ett moraliskt sluttande plan. Vad vi hörde kan mycket väl ha varit början på slutet i hennes karriär.

söndag, februari 24, 2008

Gomorra

Roberto Savianos bok "Gomorra" om camorran i Neapel är ett dokument som äter sig in ens medvetande. Det är en moralisk appell mot brottsligheten. Men är något mer än så. Inifrån skildrar han en värld där de enda värdena är makt och pengar. Maffian är inte en fråga om en kultur utan om ekonomi, menar Saviano. Och camorran i Neapel är mer infogad i den globala kapitalismen genom sitt rörliga nätverk än exempelvis maffian på Sicilien med sin mer fasta hierarki. Resultatet blir ett allas krig mot alla. Neapel är känd för en höga mordfrekvens. Brutalt skildrat i denna bok. Inte sällan drabbas oskyldiga. För Saviano är detta den globala kapitalismen driven till sin yttersta spets. För dess omsättning ökar och sprider sig över världen och nästlar sig in i alla branscher.
Jag minns mitt enda besök i Neapel för några år sedan. Det var nästan möjligt att ta på rädslan.

onsdag, februari 20, 2008

Vinklad journalistisk i DI

"Helene Andersson genomgick en svår graviditet. Men det hindrade inte Livsmedelsarbetareförbundet från att utläsa en blockad mot hennes båda konditorier i Örebro, eftersom hon vägrade teckna kollektivavtal för sina sex anställda."
Reportaget i Dagens Industri den 19/2 illustreras av en bild på Helene Andersson med sitt barn.
Reportaget är bara ännu ett exempel på partisk journalistik som riktar sig mot facket. Den skulle kunna vara skriven av en lobbyfirma som anlitats av Företagarna. Helene Andersson är den lilla människan mot stora starka facket. De anställda som konflikten gällde är förstås inte intervjuade. Facket målas ut som maktfullkomligt. Själv säger hon "Min drivkraft är just att vara min egen. Jag vill inte att andra ska bestämma över mitt företag."

tisdag, februari 19, 2008

Mordet på den politiska TV-teatern

Varför kan ingen göra intressant svensk TV-teater om politik. I Storbritannien finns en tradition av underbara TV-produktioner där politik gestaltas på ett intressant, kritiskt och komiskt sätt. Tänk bara på "Yes minister". Den svenska efterapningen på sin tid var inte ens en kopia på orginalet. För att inte tala om "The thick of it", som skildrade politik i blairismens spindoctorepok. Oerhört bra. På pricken, fast uppskruvat men ändå så träffande. Kanske borde SVTs dramaavdelning göra ett studiebesök på BBC i London. Jag vet inte. Men efter att ha sett första avsnittet av "Kungamordet" är det inte mycket mer att säga. "Kronprinsessan" och "Kungamordet" må vara bra böcker med som TV-teater är det inte lyckat.
Dialogen är bara alltför grovhuggen och odynamisk. Researchen är så dålig att till och med ett citat av Hjalmar Branting blir fel. Och personteckningarna så enkla att en psykopat gestaltad av Reine Brynolfsson bara har ett förhållningssätt, ett ansiktsuttryck och ett tonfall - och reduseras till den elake killen i serien från bildruta ett. Alla som vet lite om människor inser ju att psykopater i själva verket är mer komplexa och växlar mellan charm och arrogans.
Eller beror det på att svenska skådespelare lär sig agera på ett sätt som är så långt från politikens och verklighetens värld? Jaja, det finns många bra skådespelarinsatser i denna TV-serie, men de har inte med politiken utan mer med allmänmänskliga situationer att göra. Eller beror allt detta på att den svenska politiken är så ointressant? Tror inte det.

söndag, februari 17, 2008

Hillary Rodham Clinton

Samtidigt som jag läste Erik Åsards lysande politiska biografi "Hillary Rodham Clinton" kom rapporterna om förra veckans valsegrar Barack Obama i flera nya primärval. Han har som bekant nu gått om Hillary. Det är kanske med den vissheten i bakhuvudet jag läste Åsards bok. Och tänkte att hon inte är en vinnare. I varje fall inte den här gången. Lite för okarismatisk. Lite för kalkylerande. Lite för många strategiska 180-graderssvängar. Men jag kan ha fel. Det är ändå med den känslan jag slog ihop boken.
Erik Åsards bok är för övrigt en lysande introduktion till amerikansk politik. Förutom ett bra porträtt av Hillary vad gäller de stora politiska dragen i hennes position får läsarna en bild av de senaste decenniernas politiska utveckling i USA. Rekommenderas!

torsdag, februari 14, 2008

Feladresserat

Jag noterar under 18 Wagnertimmar på operan en intressant episod. Wagner beställde en drake från en teaterateljé i Paris för uruppförandet av Siegfried (tredje delen av Ringen) i Bayreuth 1876. Men den skickades av misstag till Beirut!
Jag erinrar mig historien om det japanska paret som gick in på Stockholms central för att köpa biljetter till Venedig, på engelska: Venice. Men som vaknade upp i Vännäs!

måndag, februari 11, 2008

Brännsvinsadvokatyr

Anders Bornefalk ekonom på Svenskt Näringsliv menar i Dagens Industri (9/2) att sysselsättningsökningen i slutet av socialdemokraternas regeringsperiod fram till valet 2006 berodde på "förväntingar" om en omlöggning av politiken i mer företagarvänlig riktning:
"Förväntningarna bidrog till att företagen började anställa redan under hösten 2005. Sysselsättningsuppgången under den föregående regeringens sista år berodde således till stor del på förväntningarna om att den skulle tvingas avgå, inte på att den bedrev en bra politik.
Är det detta som kallas brännvinsadvokatyr?

lördag, februari 09, 2008

Nils Petter om Staël von Holstein

Nils Petter Sundgrens artikel om högerns offensiv mot vänstern inom kultursfären "Varför försörja fienden" (Epressen 8/2) är en liten pärla jag gärna citerar. Särskilt karakteristiken av Johan Staël von Holstein:
"Många har upprörts över att han utsetts till styrelseledamot i Statens Kulturråd. Själv kan jag bara se utnämningen som ytterligare bevis på att moderaterna borde ägna sig åt vad som helst utom kulturpolitik. När denne omstridde affärsman, som vållat miljardförluster för sina investerare, uppmanar kulturarbetarna att bli entreprenörer och därmed göra rätt för sig, är det svårt att hålla sig allvarlig.
Om man får tro Staël von Holstein vet han hur en slipsten skall dras, eftersom han bott och verkat i utlandet under många år.
Det förefaller dock inte som han lärt sig något om kulturpolitik där, eftersom han menar att Sverige är det enda land som har en sådan. Var han än fått för sig att det inte existerar kultupolitik utomlands kan det knappast vara i Tyskland, Frankrike eller de nordiska länderna.
Bristen på kunskaper lägger inte hinder i vägen för magnifik självuppskattning. Staël von Holstein menar till synes på allvar att den svenska kulturen blir världsbäst om man helst satsar på nya former av kulturella uttryck och vänder ryggen åt kulturarvet och onödiga saker som poesiböcker och annat. Allt gammalt skall bort i denna sköna värld.
På detta kan man tvivla. Men ett är säkert - om bullshitartisteri kommer att räknas till de sköna konsterna blir Staël fon Holstein världstjärna.
Men var jag moderat skulle jag ömsevis rodna och blekna inför den infantila retoriken."

söndag, februari 03, 2008

Borgerlig friskvård

Den borgerliga regeringen förslår nu att även golf, segling, skidåkning och ridning ska klassas som friskvård och således kunna subventioneras av arbetsgivarna. Tidigare har dessa verksamheter undantagits eftersom de betraktats som mer av en livsstil, haft karaktären av fritidsintresse och dessutom krävt så mycket investeringar att det är mer än vanlig friskvård. Detta beslut ändras nu. Staten ska subventionera även dessa. Det är väl ingen tillfällighet att dessa aktiviteter utövas av människor i de högre inkomstdecilerna. Och, ja just det av borgerliga och moderata väljare.